För ett par dagar sedan fick jag höra att jag ser ut som jag skulle ha något utländskt påbrå, och då slog det mej att det där har jag ju hört förut. För ett par år sedan hade vi utbyte med en grupp engelsmän och han ena fårgade mej varifrån jga kommer. Jag tittade på honom lite konstigt och sa Finland (det visste han ju) och då frågade han varifrån jag EGENTLIGEN kommer och jag svarade Finland igen. Han tyckte det var lite konstigt för jag såg ut att ha utländska rötter tydligen.
Nu hände det altså igen att jag fick höra att jag såg utländsk ut. Jag undrar vad det är som gör att folk tror det? För jag tycker att jag ser ut som en typisk nordbo och inget annat.

eller?

Efter att ha kommit hem från en helkväll och supermysig dejt med Matilda slog det mej att nu flyttar hon faktist bort härifrån. På fredag lämnar du Vasa och mej och flyttar till Åbo. Hur ska jag nu klara av det? Jag har ju vuxit upp med dej. Vi har hållit ihop i vått och torrt. En av de bästa coh finaste människor jag känner ska jag nu nästan klara mej utan.
Och joo jag vet, Åbo är inte långt borta men det är ju ingen resa man gör på en kväll bara när man har lust att bara sitta och skvallra och umgås. Och tågbiljetter ska ju vara så förbannat dyra också!

Så nu VR har jag en önskan! Kan ni snälla fixa gratis tåg i det här landet, jag skulle vara mycket tacksam för det. Jag väntar mej ett positivt svar så snabbt som möjligt. Tack på förhand!


Bara för att hon är lika knäpp som jag! (och JA, det är en tampong hon har i näsan för de som undrar)

Nu är jag äntligen hemkommen och går totalt på övervarv. Jag borde vara astrött och slockan direkt, men surprise surprise så kan jag inte sova. Jag måste nog ta och varva ner och lugna ner mej lite först tror jag. Det blir några timmar sömn före jag ska upp och tillbaka till jobbet igen. Jag väntar på onsdag då jag äntligen har en ledig dag!

Nu inser jag att det här blev ett jävligt onödigt inlägg, men sånt händer (ganska ofta för min del!) Jag hade tänkt skriva om någonting vettigt eller fint, men det blev nog inte så. Det blir nästan aldrig så.

Jobb nr. 1 är nu avklarat för idag, och snart bär det av till jobb nr. 2. Jag är bara hem via och tankar in lite mat i systemet. Jag börjar vara väldigt trött redan, så får se vad det är för fiilis när jag slutar någongång inatt/i moron bitti? Det är helt mitt eget fel att jag har tagit på mej nästan 18 timmars jobb idag, men vad gör man inte för sin ekonomi!

Ikväll är en sådan kväll då jag känner mej ensam och ynklig. Jag har i alla fall Bon Jovi och hans härliga röst som sällskap, så det skulle ju kunna vara värre.

Idag hände det för första gången på många många år: Jag kom hem från frissan utan att vilja sätta mej ner och börja böla. För en gångs skull kändes det helt okej att mitt hår var avkapat. Nu ska ni inte tro att jag är överlycklig över att ett antal centimeter av mitt hår är borta, men det känns faktist helt överkomligt.
Jag har alltid hatat att gå till frissan, jag vet egentligen inte varför men jag har nog en svag slänga av frissafobi. Jag tycker int alls om att komma hem och se i spegeln att mitt hår har blivit kortare.
Så idag när jag kom hem insåg jag att det faktist inte var så jätte stor skillnad. Någon som inte ser mej i princip varje dag skulle nog inte ens märka det. Ett lyckat frissabesök altså!
Jag skulle nog aldrig klara av att klippa håret i en kort frisyr. Det skulle bara inte gå.
NU inser jag ju att det är egentligen bara är ett av mina töntiga i-lands problem igen. Men jag kan inte göra något åt saken.

En annan bra sak hände också idag. Jag fick tillbaka min laptop. Äntligen blir jag av med den där stora hemska stationära datorn som låter som en gräsklippare. Jag har nu fått tillbaka det utrymme som det där enorma fanskapet tog upp. Dessutom starta datorn nu direkt, jag behöver inte sitta och vänta i en halv evighet för att kunna börja använda den. Tummen upp

Min rese abstinens har inte precis blivit bättre när jag kom på att idag för ett år sedan for jag och mia iväg på en sista minuten resa till Kreta. Och vad gör jag nu, sitter hemma och tråkar och är inte påväg någonstans. Ååh vad jag saknar solen, södern och värmen! Det skulle inte förvåna mej det minsta om jag mitt i allt har bokat en resa någonstans snart fast jag egentligen inte skulle ha råd att lägga pengar på det.

Just nu är jag uttråkad till max! Jag hatar den här känslar när man bara sitter som på nålar och väntar på att något ska hända. Jag har ringt runt till halva min telefonbok och alla ska ut eller gör något annat. Jag borde ta det lungt då jag har jobb imoron, men att sitta hemma för mej själv är väl ändå lite att ta i. Snart far jag på lenkki i det här kolmörkret om det inte börjar hända något.

Vad hände? Klockan är 7 på morgonen och jag kom just hem. Jag är pigg som en mört dessutom. Jag börjar jobba igen om 6 timmar och kan inte bestämma hur jag ska göra. Antingen går jag och lägger mej och somna vid halv 8 snåret, vilken betyder att jag får sova 4 timmar, eller så går jag inte och sover över huvudtaget. Går jag och lägger mej nu kommer jag att vara dödstrött när väckarklockan ringer. Hålls jag vaken kommer jag att vara dödstrött efter ett par timmar på jobbet. Nu har jag grymma i-landsproblem igen.

Jag tror jag går på övervarv. Jag borde ju vara helt totalt slut efter 12 timmar jobb men nej då, här sitter jag och funderar på vad jag ska hitta på nu den här tiden på dygnet. Jag är inte van att vara vaken så här tidigt. Om någon behöver morgonkaffe sällskap ring mej!

Jag tror jag ska underhålla mej med några friendsavsnitt och för säkerhets skull lägga på väckarklockan ifall jag skulle somna.

Efter gårdagens långa jobbpass är det så sjukt skönt med en ledig fredag! Den ska spenderas med kaffe, bio och ut på en och med härliga människor. Det stör mej inte det minsta att det är regn och rusk utanför fönstret idag heller.

Onödigt inlägg, men här tog skrivarlusten slut!

Min kropp kan nog inte riktigt bestämma sej om den ska vara sjuk eller inte? Igårkväll började jag må pyton, fick stegring och spydde. Imorse när jag vaknade kände jag mej pigg som en mört, men sen när jag kom till jobbet kom den där illamående känslan tillbaka och jag var blek och grön i ansiktet. Efter ett par timmar mådde jag toppen igen!
Nu sitter jag här i min lägenhet som är jätte varm och fryser så att jag har gåshud och känner mej febrig.
Nog var det ju ett jävla rännande av och an från att må bra till att må dåligt. Kan inte kroppen bara bestämma sej hur den ska ha det och sen låta det vara så.

Oj tänk om jag idag för en gångs skull skulle försöka komma mej i säng före två? Det får bli dagens utmaning!

Min dag startade kanske inte på bästa sätt idag. Jag skulle börja jobbet 10.30 och så ringde jag och blev väckt 10.40 och informerades om att jag borde vara på jobbet redan. Ja flög upp ur sängen och på med första bästa klädesplagg jag hittade och susade iväg i mitt gröna vrålåk. Ingen större skada skedd dock. Och oj vad vi hade bra stämning och energi på jobbet efter gårdagens bravader (notera min sarkasm i föregående mening). Jag vet inte när jag kom hem igårn natt men någon gång in på småtimmarna. Och sjuttons ont har jag haft i min bakdel idag efter allt cyklande.
Vi hade nämligen bestämt att vi som jobbade kvällsskiftet skulle alla cykla till jobbet och sedan cykla hem tillsammans. Sagt och gjort! Det blev nog över 50 km på en dag. Vår lilla cykelutfärd tog väldigt lång tid men alla vinpauser stup i kvarten. Grymt skoj kväll i alla fall, men nu cyklar jag inte på länge!

Avslutar med ett GRATTIS till min Jeba! Happy Birthday 20-åringen!

Nu har jag ingen aning om varför jag ens öppnade bloggen ock skulle börja skriva, för jag har absolut ingenting att skriva om. Det är helt tomt i huvudet.

Ibalnd undrar jag i alla fall varför jag har så svårt att lära mej. Det räcker inte med att något går snett en eller två eller tre gånger, jag lär mej aldrig. Tydligen är jag aldeles för blåögd och naiv för att förstå och då är det jag själv som får ta smällen.

Det här tråkiga och yra inlägget får stå för dagens insats.

För dom som inte vet det så älskar jag skor. Man kan aldrig ha för många par och jag blir aldrig mätt på skor. Ett problem är när man måste slänga bort ett par för att de är för slitna och sönderanvända. Snacka om att jag har i-lands problem.
Nu har jag två par som är så slitna så att sulorna knappt sitter fast i resten av skon. Deras tid har nog varit och farit nu. Men jag vill inte slänga dom. De har ju suttit på mina fötter hur länge som helst. De kanske inte är några skönheter mera. De par som en gång varit vita är numera bruna/gråa. Det andra paret har spruckit upp på många ställen.
Jag tror de får stå kvar på min skohylla ett tag tills jag har bearbetat tanken på att slänga mina älsklingar!


Idag vaknade jag för övrigt upp på helt fel sida. Jag var inget roligt sällskap kan jag säga, stackars mamma och moster som har fått stå ut med mitt gnäll halva dagen idag. Det blev i alla fall bättre mot kvällsidan då vi for ut och äta och senare när jag drog iväg till Oravais för att umgås lite med Ida. Nu är jag happy happy igen. Imorgon ska jag nog se till att jag vaknar på rätt sida!


Jag bara älskar den här låten, den är så skön!

För några dagar sen var jag jätte tankspridd när jag for iväg till jobbet. För väl framme när jag steg ur bilen och kollade ner på mina fötter märkte jag att jag hade en röd sko på en foten och en vit sko på andra foten. Jag kan fortfarande inte förstå hur jag inte märkte något när jag for hemifrån. Jag fick mej i alla fall ett gott skratt.

Det blev en liten roadtrip denna lediga dag till ära. Imorse klockan 7 packade jag, Johan, Lasse, Mia och Ida in oss i bilen och körde iväg mot Tammerfors. Vi hade en heldag på särkänniemi men berg- och dalbanor och flygande hit och dit. När vi tröttnade åkte vi iväg till ikea för lite shopping. Det är totalt omöjligt att komma ut från ikea utan att ha inhandlat något. Jag fick såklart med mej hem en del saker.
Det har idag igen varit den perfekta lediga dagen med superbra sällskap! Tack för den!

Jag lockade med Jessica på en kvällspromenad ikväll. Det blev en relativt lång promenad och oj vad vi  löste världsproblem! Det var jävligt skönt att bara få prata om både ditt och datt. Att helt enkelt få tömma hjärnan på alla tankar och funderingar. Jag gillar dej bruden!

Och jag som trodde att mitt internet hade börjat fungera som det ska, HA där fick jag! Det fungerar inte alls, så nu är jag arg igen! Jag ska gå till Elisa imorgon och klaga och härja lite tror jag. Jag satt faktist och försökte få igång det i nästan en timme idag.
Fanskapsjävel!

Än en gång har jag konstaterat hur beroende jag är av internet. Igårkväll gav netet upp här, jag installerade om och startade om och höll på i en halv timme tills jag gav upp. Jag kände mej mycket ledsen och låg och funderade på mitt internet när jag skulle sova. Jag hoppades på bättre reslutat idag när jag startade datorn men till min stora fasa såg jag att det fortfarande var på samma sätt. Jag blev nu igen förbannad och ledsen. Efter att ha hållit på med att bråka med mokkulan och internet i en halvtimme nu igen så funkar det finally! Jag sken upp som en sol när jag öppnade internet och såg att det funkade. Jag tillochmed utropade ett högljutt JAA här för mej själv.
Jag nästan skäms för att jag kan bli så upprörd över att internet inte fungerar på ett par dagar. Sen när har det blivit så viktigt så att det inte kan gå två dagar utan att sitta framför en dator?
Jag är internet beroende, jag kanske borde sättas in på rehab en månad! Eller nej föresten, jag skulle ju inte klara mej en månad utan facebook och datorn!

Egentligen borde jag väl sova nu, men jag har en känsla av att jag kommer att ligga och vrida och vända på mej och inte kunna sova. För det första är det stekhett i min lägenhet och för det andra är det en massa tankar och funderingar som snurrar runt i mitt huvud. Jag tycker inte alls om det när man ligger och kollar på klockan hela tiden och bara väntar på att man ska somna, halvtimme efter halvtimme. Och den där ena halvtimmen känns som flera timmar. Varför blir det allti så att när man lägger sej ner och ska sova kryper tankarna fram? Varför kan de inte bara sköta sitt på dagen så att man får vara ifred sen när man ska sova. Grymma i-lands problem jag har, jag vet!

Hur mycket jag än lyssnar på den här låten tröttnar jag int. Jag vet inte vad det är med den men den är så fantastiskt bra

Lyssna och njut! Min droglåt