Nåjaa, nu har jag sagt upp min lägenhet, så flytten känns ganska nära nu! Det blir att måla och fixa i nya lägenheten veckorna framöver då. Om en månad flyttar jag ihop med denna filur:



Vi kommer nog få det bra i hushållet Ståhl-Rönning!
Det bästa blir ju att inte bo själv, att hela tiden veta att man har sällskap om det behövs. Och jag skulle inte kunna hitta en bättre kämppis än en jag har vuxit upp med och känner väldigt bra.
Jag vill flytta nu!

Love this song!




Dumma spotify som bara lät mej lyssna på den 5 gånger! Måst hänga på youtube nu.

Villaavslutning idag, men det bryr jag mej inte så mycket om. Istället för att vara på en villa och supa redlöst och skjuta raketer har jag jobbat, och nu när jag kom hem kröp jag raka vägen ner i sängen, drog täcket över mej och tog datorn i famnen. Fast i och för sej skulle jag nog inte tacka nej till lite sällskap nu.
Idag var kind of min sista arbets dag (eller i alla fall slutar jag jobba heltid nu). Det känns så sjukt tomt! Jag ska tillbaka dit först om en vecka. Jag har blivit så van att spendera största delan av min vakna tid på jobbet och med mina jobbkompisar så det känns så konstigt att tänka sej att inte vara där nu på en vecka. Jag kommer nog till och med att sakna det, och speciellt mina underbara jobbarkompisar.
Det är helt tvärtom mot förra året. Jag var så jävla less på mitt jobb så det var en sjukt stor lättnad när jag äntligen fick sluta, men så känns det absolut inte nu.
Får se om jag klarar av att hålla mej borta därifrån en hel vecka nu?

För ett par dagar sedan fick jag höra att jag ser ut som jag skulle ha något utländskt påbrå, och då slog det mej att det där har jag ju hört förut. För ett par år sedan hade vi utbyte med en grupp engelsmän och han ena fårgade mej varifrån jga kommer. Jag tittade på honom lite konstigt och sa Finland (det visste han ju) och då frågade han varifrån jag EGENTLIGEN kommer och jag svarade Finland igen. Han tyckte det var lite konstigt för jag såg ut att ha utländska rötter tydligen.
Nu hände det altså igen att jag fick höra att jag såg utländsk ut. Jag undrar vad det är som gör att folk tror det? För jag tycker att jag ser ut som en typisk nordbo och inget annat.

eller?

Efter att ha kommit hem från en helkväll och supermysig dejt med Matilda slog det mej att nu flyttar hon faktist bort härifrån. På fredag lämnar du Vasa och mej och flyttar till Åbo. Hur ska jag nu klara av det? Jag har ju vuxit upp med dej. Vi har hållit ihop i vått och torrt. En av de bästa coh finaste människor jag känner ska jag nu nästan klara mej utan.
Och joo jag vet, Åbo är inte långt borta men det är ju ingen resa man gör på en kväll bara när man har lust att bara sitta och skvallra och umgås. Och tågbiljetter ska ju vara så förbannat dyra också!

Så nu VR har jag en önskan! Kan ni snälla fixa gratis tåg i det här landet, jag skulle vara mycket tacksam för det. Jag väntar mej ett positivt svar så snabbt som möjligt. Tack på förhand!


Bara för att hon är lika knäpp som jag! (och JA, det är en tampong hon har i näsan för de som undrar)

Nu är jag äntligen hemkommen och går totalt på övervarv. Jag borde vara astrött och slockan direkt, men surprise surprise så kan jag inte sova. Jag måste nog ta och varva ner och lugna ner mej lite först tror jag. Det blir några timmar sömn före jag ska upp och tillbaka till jobbet igen. Jag väntar på onsdag då jag äntligen har en ledig dag!

Nu inser jag att det här blev ett jävligt onödigt inlägg, men sånt händer (ganska ofta för min del!) Jag hade tänkt skriva om någonting vettigt eller fint, men det blev nog inte så. Det blir nästan aldrig så.

Jobb nr. 1 är nu avklarat för idag, och snart bär det av till jobb nr. 2. Jag är bara hem via och tankar in lite mat i systemet. Jag börjar vara väldigt trött redan, så får se vad det är för fiilis när jag slutar någongång inatt/i moron bitti? Det är helt mitt eget fel att jag har tagit på mej nästan 18 timmars jobb idag, men vad gör man inte för sin ekonomi!

Ikväll är en sådan kväll då jag känner mej ensam och ynklig. Jag har i alla fall Bon Jovi och hans härliga röst som sällskap, så det skulle ju kunna vara värre.

Idag hände det för första gången på många många år: Jag kom hem från frissan utan att vilja sätta mej ner och börja böla. För en gångs skull kändes det helt okej att mitt hår var avkapat. Nu ska ni inte tro att jag är överlycklig över att ett antal centimeter av mitt hår är borta, men det känns faktist helt överkomligt.
Jag har alltid hatat att gå till frissan, jag vet egentligen inte varför men jag har nog en svag slänga av frissafobi. Jag tycker int alls om att komma hem och se i spegeln att mitt hår har blivit kortare.
Så idag när jag kom hem insåg jag att det faktist inte var så jätte stor skillnad. Någon som inte ser mej i princip varje dag skulle nog inte ens märka det. Ett lyckat frissabesök altså!
Jag skulle nog aldrig klara av att klippa håret i en kort frisyr. Det skulle bara inte gå.
NU inser jag ju att det är egentligen bara är ett av mina töntiga i-lands problem igen. Men jag kan inte göra något åt saken.

En annan bra sak hände också idag. Jag fick tillbaka min laptop. Äntligen blir jag av med den där stora hemska stationära datorn som låter som en gräsklippare. Jag har nu fått tillbaka det utrymme som det där enorma fanskapet tog upp. Dessutom starta datorn nu direkt, jag behöver inte sitta och vänta i en halv evighet för att kunna börja använda den. Tummen upp

Min rese abstinens har inte precis blivit bättre när jag kom på att idag för ett år sedan for jag och mia iväg på en sista minuten resa till Kreta. Och vad gör jag nu, sitter hemma och tråkar och är inte påväg någonstans. Ååh vad jag saknar solen, södern och värmen! Det skulle inte förvåna mej det minsta om jag mitt i allt har bokat en resa någonstans snart fast jag egentligen inte skulle ha råd att lägga pengar på det.

Just nu är jag uttråkad till max! Jag hatar den här känslar när man bara sitter som på nålar och väntar på att något ska hända. Jag har ringt runt till halva min telefonbok och alla ska ut eller gör något annat. Jag borde ta det lungt då jag har jobb imoron, men att sitta hemma för mej själv är väl ändå lite att ta i. Snart far jag på lenkki i det här kolmörkret om det inte börjar hända något.

Vad hände? Klockan är 7 på morgonen och jag kom just hem. Jag är pigg som en mört dessutom. Jag börjar jobba igen om 6 timmar och kan inte bestämma hur jag ska göra. Antingen går jag och lägger mej och somna vid halv 8 snåret, vilken betyder att jag får sova 4 timmar, eller så går jag inte och sover över huvudtaget. Går jag och lägger mej nu kommer jag att vara dödstrött när väckarklockan ringer. Hålls jag vaken kommer jag att vara dödstrött efter ett par timmar på jobbet. Nu har jag grymma i-landsproblem igen.

Jag tror jag går på övervarv. Jag borde ju vara helt totalt slut efter 12 timmar jobb men nej då, här sitter jag och funderar på vad jag ska hitta på nu den här tiden på dygnet. Jag är inte van att vara vaken så här tidigt. Om någon behöver morgonkaffe sällskap ring mej!

Jag tror jag ska underhålla mej med några friendsavsnitt och för säkerhets skull lägga på väckarklockan ifall jag skulle somna.

Efter gårdagens långa jobbpass är det så sjukt skönt med en ledig fredag! Den ska spenderas med kaffe, bio och ut på en och med härliga människor. Det stör mej inte det minsta att det är regn och rusk utanför fönstret idag heller.

Onödigt inlägg, men här tog skrivarlusten slut!

Min kropp kan nog inte riktigt bestämma sej om den ska vara sjuk eller inte? Igårkväll började jag må pyton, fick stegring och spydde. Imorse när jag vaknade kände jag mej pigg som en mört, men sen när jag kom till jobbet kom den där illamående känslan tillbaka och jag var blek och grön i ansiktet. Efter ett par timmar mådde jag toppen igen!
Nu sitter jag här i min lägenhet som är jätte varm och fryser så att jag har gåshud och känner mej febrig.
Nog var det ju ett jävla rännande av och an från att må bra till att må dåligt. Kan inte kroppen bara bestämma sej hur den ska ha det och sen låta det vara så.

Oj tänk om jag idag för en gångs skull skulle försöka komma mej i säng före två? Det får bli dagens utmaning!