Här på Brändö kör vi studiecirkel för fulla muggar! Hur bra det går är väl en helt annan sak. Den ena sitter och lyssnar på Justin Biebers julsång och hon andra sitter och internetshoppar underkläder. Dock måste jag ge lite credits till mej som redan är klar med mina uppgifter, så jag har tillåtelse att i godan ro sitta och läsa bloggar nu istället.

Det är slutspurten inför jullovet som är igång nu, alla uppgifter ska snart vara gjorda och sen får man ta jullov i lugn och ro. Vi har till och med julpyntat lite här i våran stuga.

Nu är det dags för matpaus för oss studieglada barn!

Imorgon bär det av till Umeå. Jag tycker inte jag gör något annat än att fara och flänga hit och dit hela tiden. Nu lät det där lite väl negativt, men det var nog inte menat så. Klart det är kul med små resor hit och dit!

Tidig väckning imorgon innebär att jag nog borde sova redan, men ingen blir väl förvånad om jag säger att det inte går så bra. Dessutom tycker jag inte om att sova ensam. Jag tycker inte om när du inte ligger här brevid mej! Så de så!

Egentligen hade jag nog inget att säga, men det har jag ju nästan aldrig. Kanske skulle vara dags att bara helt enkelt ta bort bloggen snart?

Lite bloggpaus måste man väl få ta när man skriver skolarbeten, visst? Jag måste säga att jag är ganska stolt över mej själv nu, har skrivit två av tre arbeten som jag hade planer skariva idag, och hör och häpna, det tredje är på gång! Eller jaa, jag har i alla fall skrivit rubriken. Jag tänkte belöna mej med ett glas vin och några avsnitt friend när jag är klar. Tänk om jag skulle ta och skippa min lathet och alltid vara såhär effektiv. Finns det botemedel mot kronisk lathet?

Jag hittade några bilder fårn förra veckan då jag och Mia var på resa till Stockholm (joo Elin, jag snodde dina)


Vi kanske inte fick se Rihanna, men vi fick sitta jävligt högt upp i globen i alla fall, det räckte för oss!


Vi ersatte konserten med en cider istället. Jaa, vi försöker ju i alla fall se normala ut!

Idag gjorde jag det igen, jag var en timme för tidigt i skolan. Jag borde lära mig att kolla upp tider och inte bara anta!

Det var meningen att vi skulle se Rihanna i onsdags i globen, men nej då, bruden ställde in. Vi hade altså lyckats klättra allra högst upp i globen och upplevt enorm höjdskräck och var bombsäkra på att i skulle falla ner från den branta läktaren, och detta helt i onödan! Efter att ha suttit och väntat i kanske en halv timme så kommer en man ut och säger att hon inte kommer att uppträda. Vi kunde inget annat än att skratta åt alla stackars fans som började lipa.

Vi kan säga som så att jag gjorde ett väldigt bra beslut när jag gick hem från föreläsningen i fredags. Heljen har spenderats med 39 - 40 graders feber, Jaaaa vad kul! Det hela resulterade i en 10 dagars antibiotika kur.

Som tur finns mamma! Jag har bott hos henne i heljen och hon har pysslat om mej och tagit hand om mej. Det finns ingenstans bättre att vara än hos mamma när man är sjuk. Jag tror nästan att alla kan hålla med om detta. När man blir sjuk får man det där känslan "oj vad det är synd om mej" och då finns det ingen som kan bota det lika bra som mamma. Även fast jag är nästan 20 år behöver jag faktist mamma som pysslar om mej ibland!

Nu kommer det bästa: Jag och Lasse har planerat en gemensam födelsedagsfest eftersom vi båda fyller 20 på lördag, men hör och häpna, nu är vi båda på antibiotikakur och har varit upp i nästan 40 graders feber i heljen. Gissa om vi är taggade nu då? Skulle inte tro det!

Nu blev det nog ett klagoinlägg, ni får ursäkta mej!

Hemsk dag! Har sovit si så där 3 timmar inatt och är jätte trött. När jag vaknade hade jag så ont i kroppen så jag trodde jag var döende. Duktiga jag drog iväg till skolan i alla fall. VÄLDIGT dåligt beslut! Jag fryser, jag skakar, det känns som jag svimmar snart, och det tar ont i hela kroppen att skriva på datorn!

Jag går nog hem snart!

Tydligen har jag en granne som tycker om att spela gitarr. Just nu sitter han och spelar och sjunger för glatta livet. Jag undrar om han vet om att han har smygpublik.
Och nu med risk för att låta som en sur kärring, men kan han inte dämpa sej liiiite... Visst är det väl mysigt med lite gitarrspel, men jag skulle faktist hellre sova just nu. Jag får väl ta och leva med fenomenet och hoppas på att jag somnar snart ändå!

Tack och Gonatt!

Jag känner mej som en dålig dotter, jag glömde bort pappas födelsedag. Han måste ringa till mej och påminna mej. Och det tog ett jävla tag före jag fattade hans hintar. Han hade lagat fin middag och jag kände mej ännu dummare när jag hade ätit mej proppmätt på jobbet just före så jag knappt fick ner något. Jag hann i alla fall åka efter en blomma till honom, så någonting hade jag ju att komma med i alla fall. Jag vet, det är inte så farligt, men jag glömmer aldrig någongs födelsedag! Så här i smyg skyller jag på att jag har haft så mycket med flytten och alltihopa så att jag inte har hunnit tänka på så mycket annat.

Pappa hade i alla fall gjort fina efterrätter:

Det känns fortfarande inte som ett hem här i den nya lägenheten, det känns som att jag bor här på låssas och snart nog ska fara hem till mitt riktiga hem. Men så är det inte! Kunde inte min lathet ta och försvinna så jag skulle få ordnat och fixat här, eller kan jag anställa någon att göra det? Nån som är frivillig? Lönen kan vara en smörgås och en kopp kaffe, låter inte det som en bra deal!

Shoppingsuget fick jag i alla fall mättat idag. Saldot blev en jacka och, surprise surprise.. Ett par skor! Nu har jag äntligen ett par svarta stövlar med klack. Nu kan jag gå runt och leka att jag är längre än vad jag egentligen är.

Jo visst, jag lever nog ännu! Har bara int kännt för att skriva något här. Något hemskt intressant har inte skett den senaste tiden. Det som tagit upp min fritid är flytten och just nu lever jag i ett kaos! Massa lådor och kartonger och kassar och påsar med grejjer överallt och möbler lite här och där. Men det är väl lite eget fel då jag och Johan inte har orkar fixa här i lägenheten ännu. Får väl leva i kaos i si så där en vecka till kanske.

Jag har nog egentligen inget annat att säga!

Jag måste packa, jag måste verkligen packa! Och det är precis vad jag började med för några minuter sedan. Jag började med min klädgarderob men det var inget nöje så jag sparar det. När jag hade hunnit vika ihop lite klänningar insåg jag att jag lider av det typiska kvinno syndromet: Jag äger allt för mycket kläder, ett helt hav av kläder i alla olika former och färger, men ändå har jag aldrig något att klä på mej. Det känns som att jag inte har något vettigt alls och som att jag alltid behöver något nytt. Jag och halva Finlands befolkning lider antagligen av detta syndrom.

Tillbaka till packandet då! Om någon är frivillag att komma och packa åt mej så är den varmt välkommen. Jag kan agera arbetsledare och sitta och säga vad som ska i vilken låda ( jag måste väl nog skaffa flyttlådor först för att det ska fungera)

Det behövdes ett litet avbrott av allt festande där här veckan, så vi samlade ihop brudarna och kollade på en väldigt rörande film. Under filmens gång hann jag vara både lessen, glad och förbannad. Se den



Jag behövde verkligen en lugn kväll efter jobbfest, gulis osv. Idag är det paus och imorgon kör vi på igen. Inte är det lätt att vara tutor!

Så slog det mej också att jag måste ju börja packa för flytten. Ååh vad det känns jobbigt att ens tänka på det. Det känns helt galet konstigt att jag ska flytta om lite på en vecka. Packande får bli någon annan dags problem!

Jag har spenderat kvällen med bästaste Satu. Tog mej en promenad 2 kvarter och hängde hos Satu och Jani. Lite vanligt tjitt tjatt och nu blev min kväll mycket bättre.


Jag och Satu förra hösten

Så där på tal om någonting helt annat så kom jag och tänka på en sak just. Det slog mej nu när jag kom hem och satt och kollade slutet av en sådan där äckligt söt film som slutar som i sagorna. Förr skulle jag ha suttit och lipat som en liten dåre i slutet av filmen för att det slutade så fint. Jag började gråta i var och varannan film, ibland nästan så det blev pinsamt. Men nu för tiden.. nu tycker jag bara att det är äckligt och sliskigt. Alla dessa sagolika slut ger mej bara kalla kårar. Sådant händer inte på riktigt och det är så klychigt i alla filmer. Kan någon för en gångs skulle göra en lite mer realistisk film tack!
Okej det finns undantag ibland, när jag är på ett väldigt emotionellt humör och känner mej extra känslig. Si så där en gång i månaden ungefär. Men that's it!
Sen är det ju en helt annan sak om en film är väldigt olycklig och sorgsen, då är det okej att lipa.
Jag vet inte vart jag vill komma med det här, jag bara konstaterade.

Jeeij, nu har Ellan beställt biljetter till oss. Så 2 november bär det av till Globen för att kolla på Rihanna. Jag och Mia drar altså på en lite trip till Stockholm för att se Rihanna och såklart för att hälsa på vår Elin!

Jag snodde denna bild av Ida bara för att vi är tillbaka i skolan (oj ursäkta, jag menade universitetet) igen och man får träffa alla härliga människor som man inte hunnit se mycket i sommar:


Från förfesten i torsdags då det var Back to School

Så mycket som borde göras och så lite tid! Denna helj bli stress stress stress. För det första blir det minst 12 timmar jobb idag, vilket betyder att jag inte hinner göra så mycket annat. Jag borde även storstäda min lägenhet från topp till tå för att på måndag kommer min hyresvärd och kolla på den med någon som är intresserad av att flytta hit. Ska också hinna med att dra ner gamla tapeter och måla och fixa i den nya lägenheten.
Allra helst skulle jag nu just villa krypa under täcket och ligga där ett bra tag. Men det är nog bara att dra på vita skjortan och fara och jobba.

Nåjaa, nu har jag sagt upp min lägenhet, så flytten känns ganska nära nu! Det blir att måla och fixa i nya lägenheten veckorna framöver då. Om en månad flyttar jag ihop med denna filur:



Vi kommer nog få det bra i hushållet Ståhl-Rönning!
Det bästa blir ju att inte bo själv, att hela tiden veta att man har sällskap om det behövs. Och jag skulle inte kunna hitta en bättre kämppis än en jag har vuxit upp med och känner väldigt bra.
Jag vill flytta nu!

Love this song!




Dumma spotify som bara lät mej lyssna på den 5 gånger! Måst hänga på youtube nu.

Villaavslutning idag, men det bryr jag mej inte så mycket om. Istället för att vara på en villa och supa redlöst och skjuta raketer har jag jobbat, och nu när jag kom hem kröp jag raka vägen ner i sängen, drog täcket över mej och tog datorn i famnen. Fast i och för sej skulle jag nog inte tacka nej till lite sällskap nu.
Idag var kind of min sista arbets dag (eller i alla fall slutar jag jobba heltid nu). Det känns så sjukt tomt! Jag ska tillbaka dit först om en vecka. Jag har blivit så van att spendera största delan av min vakna tid på jobbet och med mina jobbkompisar så det känns så konstigt att tänka sej att inte vara där nu på en vecka. Jag kommer nog till och med att sakna det, och speciellt mina underbara jobbarkompisar.
Det är helt tvärtom mot förra året. Jag var så jävla less på mitt jobb så det var en sjukt stor lättnad när jag äntligen fick sluta, men så känns det absolut inte nu.
Får se om jag klarar av att hålla mej borta därifrån en hel vecka nu?