Jag har spenderat kvällen med bästaste Satu. Tog mej en promenad 2 kvarter och hängde hos Satu och Jani. Lite vanligt tjitt tjatt och nu blev min kväll mycket bättre.


Jag och Satu förra hösten

Så där på tal om någonting helt annat så kom jag och tänka på en sak just. Det slog mej nu när jag kom hem och satt och kollade slutet av en sådan där äckligt söt film som slutar som i sagorna. Förr skulle jag ha suttit och lipat som en liten dåre i slutet av filmen för att det slutade så fint. Jag började gråta i var och varannan film, ibland nästan så det blev pinsamt. Men nu för tiden.. nu tycker jag bara att det är äckligt och sliskigt. Alla dessa sagolika slut ger mej bara kalla kårar. Sådant händer inte på riktigt och det är så klychigt i alla filmer. Kan någon för en gångs skulle göra en lite mer realistisk film tack!
Okej det finns undantag ibland, när jag är på ett väldigt emotionellt humör och känner mej extra känslig. Si så där en gång i månaden ungefär. Men that's it!
Sen är det ju en helt annan sak om en film är väldigt olycklig och sorgsen, då är det okej att lipa.
Jag vet inte vart jag vill komma med det här, jag bara konstaterade.