Jag borde vara helt sjukt trött, men det är jag inte. Jag tror jag har kommit in i det stadiet så att man är så trött så man inte känner av det längre. Ni vet sådär som när man är jätte jätte hungrig och tillsist känner man inte det mera.

På fredag morgon steg jag upp halv 5 på morgonen och gick sedan och sova 24 timmar senare. Fick sova i några timmar tills telefonen började ringa och åter ringa. Jag for iväg på jobb och kom just hem vid fyra på morgonen efter nästan 12 timmars jobb. Min sömnbrist ligger på topp och jag är så slut i benen så jag inte orkar stå mera. Men trött? Nej då!

Bon Jovi var i vilken fall som helt helt jävla awsome! Det gjorde ingetnting att jag såg ut som en dränkt katt efter att ha stått och hoppat och skrikit till musiken i spöregn. Synd att jag glömde kameran hemma.
Vi hann även shoppa lite och surprise surprise fick jag ju med mej hem ett par skor! och så lite annat också.

Förhoppningsvis är John Blund påväg hit nu, han sitter väl bara fast i någon trafikstockning och kommer lite senare. Jag väntar på dej!